
Idag känner jag för att blogga direkt till dig Daniel.
Jag är otroligt lycklig över att ha fått träffa dig,
vi gör så mycket roliga saker tillsammans,
far och flänger hit och dit...
Vi har inte ens hunnit vara tillsammans ett år,
men vi har nog hunnit uppleva mera saker tillsammans än många andra under samma tid.
En månad efter vi träffades opererades jag och började genomgå en jätteförändring av mig själv som ibland går upp och ner.
Vilket även mitt humör gör, detta tycker jag är jobbigt...
Att en månad efter man träffat någon få sitta breve henne på toagolvet när hon ligger böjd över dasset är det nog inte många som får göra. Men du har gjort det fler än en gång. Du har tröstat när magen gjort ont, när orken svikit.
Jag har fler än engång fått somna i ditt knä när kroppen blivit trött.
7månader efter vi träffats fick jag inte vara kvar på mitt jobb, du torkade tårar, du satt i bilen och väntade när jag skrev på papperna osv..
Hela tiden fanns du där för mig.
Vi har hunnit resa en hel del tillsammans, vi har vart i Tallin, Helsingfors, på kreta, tältat på åland osv osv... Vi klarade det stora testet och bodde tillsammans en vecka i tält utan problem.
Just nu är vårat stora äventyr att vi ska bli Sambos, egentligen så har vi bott tillsammans sen i början på Maj, du flyttade liksom aldrig hem igen efter vi kom hem från Kreta ha ha...
Men nu är din lägenhet uppsagd och du ska flytta in hos mig.
Det är ovant för båda att försöka få plats med bådas saker på min lilla yta, båda är ju vana att ha det som man haft det innan.
Men nu börjar det bli allvar och i helgen går det stora flyttlasset med dina saker hem till mig, senare nu då även OSS...
Den 3 sep har vi vart ett par i hela 1år..
Men det känns som längre, du är min trygghet i tillvaron.
Det är på din axel jag gråter, din hand jag håller i när jag somnar....
Vi får se till att vardagen inte blir tråkig, att vi förgyller den tillsammans med små galenheter =)
Jag älskar dig, du älskar mig =)
Puss Sanna